Jag har skrivit om denna vägsträcka förut. Vellinge-Helsingborg och omvänt. Idag är jag extra irriterad. Varför vet jag inte. Samma situationer idag som de flesta andra dagar.

Men just idag känns det som ett under att jag faktiskt kommit till jobbet överhuvudtaget. Ja, det låter hemskt men det är så det är för mig och många andra pendlare. Varje dag tar vi oss fram i myllret av bilar, lastbilar och andra fordon på E6:an. Vi är många som försöker att inte skapa en massa onödiga risker genom diverse chanstagningar. Men det är lika många som skapar och bidra till onödiga situationer genom att ta den där extra chansen för att komma två eller tre bilar längre fram. Många av dessa chanstagare är faktiskt män. Ja det finns så klart kvinnor också, men de är definitivt inte lika frekvent förekommande. Kanske beror det på att det är fler män som pendlar. Men det kan också beror på att män (givetvis inte alla) kör tuffare och mer aggressivt. De tänker helt enkelt inte på vilka konsekvenser deras körstil faktiskt kan bidra till. Eller är de helt enkelt väldigt stressade på grund av att lämningen på dagis tog längre tid än beräknat.

Just idag har två bilar vinglat ut framför mig samtidigt som de hållit på med sina mobiler. Den ena dessutom rökandes. Jag har blivit omkörd på insidan, fast jag höll 110 km/h och låg i en rad av bilar som var på väg att köra om en lastbil. Bilen blåste förbi oss och precis innan lastbilen tränger den sig ut i en liten lucka. Ett sånt agerande leder så klart till kraftiga inbromsningar och en onödig trafikfarlig situation. Tur att jag är en avståndstagare som verkligen försöker att inte ligga för nära. Fast oavsett om jag gör vad jag kan, hjälper det tyvärr inte när andra bilister tränger sig in i första bästa lucka som de anser lämplig.

Har också funderat extra mycket på de stora kranbilar som i princip varje dag trafikerar sträckan, både norrut och söderut. Dessa fordon håller en maxfart på 50-60 km/h. Om det påverkar trafikflödet? Ja i allra högsta grad. Just idag var det dessutom två stycken på väg norrut. Kranarna bidrar till väldigt många farliga situationer. Jag både ser och upplever dessa ofta. Jag förstår att de också måste ta sig till jobbet men kan inte låta bli att ifrågasätta varför de tillåts köra när det är som allra värst, mellan halv åtta och åtta på morgonen.

Väl framme på jobbet kan jag pusta ut och känna en befrielse av att vara på plats. Hade det gått att åka kommunalt hade jag hellre gjort det. Men att ta sig från Vellinge till kontoret i Helsingborg skulle ta mig lite drygt två timmar. Enkel väg. Jag anser att det är alldeles för lång tid och således ser jag bilen som mitt enda alternativ. Jag får helt enkelt fortsätta vara avståndstagare och inte lita på en enda medtrafik samt hoppas på att ha tur.//Filosoftanten

  
Varför är det så svårt för vissa män, killar, pojkar att låta oss kvinnor, tjejer , flickor vara ifred? Varför ska vi inte kunna cykla hem från jobbet, springa i skogen, gå hem från krogen utan att vara rädda? Varför kan vi inte få känna oss trygga i det samhället som vi alla har lika stor rätt att leva i?

När jag läser om unga kvinnor som blivit mördade eller våldtagna kan jag helt enkelt inte låta bli att generalisera. Alla med en penis mellan benen blir för mig just då egoistiska icketänkande varelser. Varelser som tror att de besitter nån slags överordnad makt och att de därför har rätt att behandla oss kvinnor hur som helst. 

Jag generaliserar fast jag vet mycket väl att det inte är rätt. Jag vet, därför att jag har vuxit upp i trygghet och omges bara av underbara, jämställda och kärleksfulla män. Dessa män som drabbas oskyldigt och orättvist av den generaliseringen som jag ändå gör. 

Det finns alldeles för många kvinnor som inte har det så bra som jag. Kvinnor som varje dag får utstå hot och misshandel och som inte vet något annat. För vissa går det till och med så långt att de får sätta livet till. Det är så ledsamt och så jävla frustrerande. Att det för vissa män är så enkelt att släcka ljuset i en ung kvinnas ögon är för mig helt overkligt. Var är empatin och respekten för en annan människas liv? 

Jag är lyckligt lottad eftersom jag lever i en trygg relation. Jag vet hur samspelet mellan två jämlikar ska vara. När jag börjar generalisera, riskerar jag så klart att ge mina döttrar en sned bild av verkligheten. En bild av att man inte kan lita på någon som har en penis. Och det är definitivt inte rättvist. För sanningen är trots allt att de allra flesta är fantastiska kärleksfulla, empatiska och snälla män, pappor, pojkvänner och killar. 

Jag undrar vad de är som gör att vissa män måste trycka ner och hävda sig gentemot oss kvinnor. Utan oss skulle faktiskt inga fler söner eller döttrar komma till världen alls. Våra barn måste tidigt lära sig allas lika värde. Om alla pappor lär sina söner att kvinnor är jämställda och ska behandlas med respekt kommer samhället på sikt att bli tryggare och säkrare. Och först då behöver jag inte generalisera längre. 

Men för att skydda mina döttrar måste jag tyvärr generalisera och säga att de inte kan lita på vem som helst. Att generalisera är orättvist men det blir en överlevnadsstrategi. De måste förstå vad som kan finns utanför den trygghet och jämställdhet som de växer upp i. En trygghet som lätt kan förbytas till ångest och rädsla lika fort som en blinkning.//Filosoftanten 

Mitt intresse och nyfikenhet för Garadsil, vaccinet mot livmoderhalscancer, har blossat upp igen. I vårt grannland Danmark har man öppnat specifika centrar för att kunna ta hand om unga flickor som sägs blivit sjuka efter vaccination med Gardasil. Om det är vaccinet som är orsaken kan man så klart inte säga. Det finns helt enkelt för lite bevis i nuläget. Men Danmark har krävt att Europeiska Läkemedelsmyndigheten (EMA) ska utreda vaccinet och dess effekter ytterligare.

Jag har läst en hel del artiklar om detta vaccin under de senaste åren. Vaccinet som ska vara så banbrytande när det gäller att minska risken för uppkomst av livmoderhalscancer. Om det verkligen fungerar är det helt fantastiskt för oss kvinnor. Men om det inte fungerar. Tänk om biverkningar av vaccinet är så allvarliga att det gör våra unga flickor sjuka, var händer då? Vilka konsekvenser kommer det att få för våra älskade tonårstjejer (och pojkar) i framtiden? Jag blir orolig när jag läser och vet varken ut eller in.

Vem ska jag tro på? En helt vanlig mamma som bara vill mina tonårstjejer det allra bästa.

Är det våra myndigheter, flera cancerexperter och läkemedelsbolagen som vet bäst och som har rätt? Eller har dem läkare som valt att sluta vaccinera på grund av riskerna, eller alla unga tjejers egna historier som har rätt. Eller har statistiken på rapporterade incidenter och dödsfall, länderna Japan, Colombia och Spanien som tagit bort vaccinet från sitt allmänna vaccinationsprogram på grund av alla inrapporterade incidenter, mer rätt?

Jag är ingen expert på vaccin och hur de kan påverka våra kroppar. Det jag vet, eller tror mig veta i alla fall, är att vaccin i många fall är bra. Jag är tacksam att det finns vaccin mot exempelvis TBC, Polio, Hepatit, mässlingen och röda hund. Att det finns allvarliga sjukdomar som faktiskt mer eller mindre försvunnit sedan man införde allmänna vaccinationsprogram. Vilket är fantastiskt både ur ett hälso- och samhällsperspektiv.

Jag vet att det i samband med alla  mediciner och vacciner förekommer biverkningar och icke önskade bieffekter. Så är det och det är en verklighet vi måste leva med. Tyvärr. Det går aldrig att ta fram ett läkemedel med önskad diagnostisk effekt utan några som helst bieffekter. Jag tar själv starka mediciner mot min reumatism och de biverkningar som tas upp i informationsbladet gör att man känner sig halvdöd bara genom att läsa dem. Men i mitt fall överväger nyttan av medicinen riskerna så då finns det egentligen inget val.

I debatten om Gardasil finns det många obesvarade frågor. Vad är egentligen nyttan kontra riskerna? Vissa forskare hävdar att vaccinet inte motverkar cancer alls, det har aldrig kunnat bevisats i de kliniska studier som gjorts. Inte så konstigt kanske eftersom det i de flesta fall tar ganska lång tid för just livmoderhalscancer att utvecklas.

Det finns ett 100-tal olika HPV strängar (Humant Papillom Virus). Vaccinet ska skydda mot de 4 vanligaste. Vilken funktion har alla de andra strängarna som inte vaccinet är framtaget för att motverka? Blir de starkare och mer aggressiva? Är det verkligen så att ingående komponeter i vaccinet förstör fortplantingsorganen på möss? Det sägs att fertilitetsproblematiken ökat med 780 % sedan introduktion av Gardasil 2006. Ingen vet så klart om det är vaccinet som är bidragande, men sammanträffandet gör mig riktigt riktigt rädd.

Ju mer information jag läser desto mer osäker bli jag på om Gardasil verkligen är vad det utger sig för att vara. Om det i framtiden visar sig vara ett vaccin som släppts för tidigt på marknaden utan riktigt genomförda kliniska studier kommer det att få katastrofala följder.  Jag är tacksam att Danmark tar större plats och kräver mer. Att de står upp för de unga tjejer som kanske fallit offer för tron på ett vaccin. Önskar Svenska myndigheter kunde göra samma sak. Hur ska vi annars få klarhet i hur verkligheten är och vilken information som vi faktiskt kan lita på. Jag hoppas innerligt  att framtiden visar att vaccinet är så banbrytande som det sägs. Att nyttan trots allt överväger riskerna. Det skulle inge ett stort framtida hopp för all typ av  cancervård. //Filosoftanten