Jag har varit på Fotografiska i Stockholm en gång tidigare och jag gillade det verkligen. Under vår Stockholmsvistelse fick jag äntligen chans att gå dit igen.

Museet ligger längs Stadsgårdskajen och läget är så fint. Den fantastiska restaurangen, är med utsikten mot Gröna Lund på andra sidan vattnet, verkligen väl värt ett besök.

Anton Corbijn är en känd Nederländsk fotograf och regissör. Han har under lång tid följt olika musiker och med kameran skapat porträtt som är väldigt avskalade och utan krusiduller. De visar verkligheten hur den är just där och då. Det mesta är fotograferat i svartvitt. Vissa fotografier är till och med lite suddiga. Men ändå är de så fina. Hade jag själv tagit en suddig bild hade den blivit dissad direkt. Det kanske är dags att tänka om.

Trots att A Corbijn producerat ett antal musikvideor och bilder på stora världsartister och grupper, var han för mig helt okänd. Således hade jag inga förväntningar på själva utställningen innan. Vilket var ganska bra.

Jag  verkligen älskar att gå runt och titta på denna typ av bilder, så levande. Speciellt svartvita. Trots att de är världskändisar är de också vanliga människor, precis som vi alla andra. Många av bilderna visar en avskalad verklighet av kändislivet. De förmedlar känslor som jag kanske inte alltid har så lätt att sätta ord på.

Jag vill verkligen själv kunna fotografera ordentligt. Men tyvärr räcker det inte bara att sätta fingret på avtryckaren och hoppas på ett bra resultat. Det krävs mycket mer. Allt det tekniska och alla funktioner som jag har i min systemkamera har inte riktigt lyckats tränga sig in i min kunskapsbank. Om det beror på tröghet eller helt enkelt för att jag lite bråttom i mitt fotograferande, vet jag inte. Det enda jag vet är att det är väldigt roligt med fotografering och ibland blir hoppet faktiskt verklighet.//Filosoftanten