Hur många gånger har man inte hört dessa tre ord, klara färdiga gå.

Att stå på bryggan och vänta på modet för att hoppa ner i det kalla vattnet eller på skoltävlingen när man skall springa 100 m. Tänk att tre små ord kan vara laddade med så mycket känslor.

Nu är jag inte åtta år och står och väntar på startlinjen utan fyrtiotvå och håller på att ta mina första kliv ut i blogg-världen. Jag känner mig livrädd, upprymd, nyfiken och fruktansvärt okunnig. Det är en helt ny vetenskap och jag inser att jag har otroligt mycket att lära mig.

Denna bloggen ska därför bli mitt sätt att lära nytt och fortsätta att utvecklas.

Tankar om misslyckande hör inte hemma. För vad är egentligen det värsta som kan hända om det inte fungerar? Faktiskt ingenting.

Vågar jag däremot inte försöka, då kommer jag förmodligen att ångra mig när jag bli gammal.

Följ gärna med på min resa // Filosoftanten