Nolltolerans 

I lördags skulle lilla dottern ut och äta med en kompis i Malmö. Ett jätte trevligt och mysigt initiativ tycker jag. Det jag däremot inte tycker är lika mysigt och trevligt, är oron jag känner av att hon ska ut på stan överhuvudtaget. Det är förmodligen inget som har förändrats från när jag var ung. Min mamma var lika orolig för mig. Speciellt efter min flytt till Malmö då jag var 19. Nu förstår jag det som jag inte förstod då. Det som jag däremot inte förstår när det gäller fr.a. sexuella övergrepp, är om det verkligen blivit värre. Eller är det så att det skrivs mer om det än på 1980- talet? Media och sociala nätverk fanns ju inte på samma sätt då och tillgången till information var mer begränsad. I dagsläget är det förmodligen en större risk att bli överinformerad och det är svårt att veta vad som egentligen är rätt eller fel.

Jag tänker att det som händer nu har alltid hänt, men det har inte skrivits om det. Jag har gått in och läst på Brottsförebyggande rådets hemsida. Det är inte helt lätt att tolka informationen och det är faktiskt inte glasklart hur saker och ting hänger ihop. Att dra slutsatser kan bli hur fel som helst. Beroende på vem det är som tolkar, så kan informationen bli missriktad. Något jag verkligen tycker man ska vara medveten om när man läser tidningar eller på nätet. Allt som står är inte svart eller vitt.

Enligt den Nationella Trygghetsundersökningen uppgav 3,0 procent av kvinnorna (16-79 år) att de utsatts för sexualbrott under 2015. Motsvarande siffra 2010 är 1,2 procent. Generellt är det betydligt fler kvinnor än män som drabbas. Inte så förvånande. Med tanke på att vi faktiskt borde ha nolltolerans mot sexuella övergrepp anser jag att det är en gigantisk ökning. Utsattheten för kvinnor varierar stort inom åldersspannet. Flest övergrepp sker i åldersgruppen 16-24 år och det är också här ökningen är störst. Nära sex av tio sexualbrott (59 procent) sker, enligt Brottsförebyggande rådets statistik, på allmän plats. I majoriteten av fallen sker övergreppet av en helt okänd person (69 procent). Givetvis ska man ta all information och tolka den med en nypa salt. Det är dock väldigt tydligt att anmälningen av brott har ökat under senaste åren. Detta kan så klart bero på flera saker. Fler kvinnor vågar anmäla brott idag, även om mörkertalet fortfarande är stort. Men också att fler typer av sexuellt ofredande numera klassas som övergrepp/våldtäkt. Oavsett så finns en trend, och den verkar definitivt inte gå åt rätt håll. Jag läser också att väldigt få brott klaras upp. Det är extremt tragiskt för de drabbade tjejerna, och för hela samhället.

Jag har lite svårt och förstå varför våra kommuner inte jobbar med nolltolerans mot sexuella övergrepp. Det borde kunna finnas ett etablerat förebyggande arbete. Tydliga handlings- och trygghetsplaner och hårdare straff. Förebyggande arbete handlar inte om att skuldbelägga eller måla ut oskyldiga. Det handlar om att veta var riskerna finns. Att helt enkelt identifiera glöden innan det börjar brinna. Konstigare än så är det ju inte.

Jag tycker att våra politiker måste börja stå upp för våra tjejer och jobba aktivt för ett tryggare och säkrare samhälle. Det är alldeles för ofta som oskyldiga  tjejer får ta konsekvenser, istället för de som verkligen borde göra det. //Filosoftanten

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.