Jag vet ingenting om personlig assistans och vilka regler och krav som gäller. Tack och lov måste jag inte heller kunna det. Däremot är jag väldigt fundersam kring det jag dagligen läser i tidningarna. Föräldrar med handikappade barn som med hjälp av assistans försökt skapa en så normal och dräglig tillvaror som det går, blir helt utlämande till sig själva när rätten till assistans dras in.

Det var någon på TV som sa att man som förälder har fullt ansvar för sitt barn och alla de behov som barnet har. Det stämmer självklart, om barnet är friskt och välmående. Men om barnet har ett handikapp som gör att barnet faktiskt behöver medicinsk vård, då kan man väl ändå inte säga att det bara är föräldrarnas ansvar. Det är tillräckligt svårt att bara vara mamma och pappa. Ska man dessutom vara sjuksköterska och sjukgymnast också blir situationen ohållbar och kvaliteten bristande. Det borde vara uppenbart för våra beslutsfattare.

Jag har förstått av det jag läst att reglerna har ändrats och att försäkringskassan har andra riktlinjer att följa då de fattar beslut. Det är således därför så många blivit av med sin assistans i samband med förnyad ansökan. Men hur kan en regel förändras så mycket att ett barn som ena dagen har rätt till full assistans nästa dag inte har rätt till någon assistans alls?  På en dag blir plötsligt allt föräldrarnas ansvar. Det känns som att det är dags att se över reglerna och hitta rimligare riktlinjer för bedömningarna. Görs inte något kommer vi att se många mammor och pappor till handikappade barn som är helt utbrända. Det måste trots allt vara det allra värsta som kan hända och som riskerar barnens trygghet, rätten till riktig kärlek och rätten till rätt kvalificerad omvårdnad.//Filosoftanten

Jag blir helt sjukt irriterad när jag gång på gång läser om dessa jävla clown-attacker. Det är inte ens roligt! Inte alls faktiskt.

Senast idag läste jag om en person som var ute och rastade sin hund. Plötsligt hoppade en clown fram varpå både ägare och hund blir jätte rädda. Hunden rusar fram och biter idioten som är utklädd i handen. Ha ha, säger jag. Skyll dig själv. Givetvis är det normalt inte ok att en hund biter, men i detta fall är det väldigt befogat. 

Hörde en annan historia om en tjej som var ute och cyklade. Då kom det två idioter, utklädda till clowner, på varsin fyrhjuling och förföljde henne. Deras hiss  går verkligen inte hela vägen upp till takvåningen.  

En clown är för mig en figur som ska vara rolig och få oss att skratta. Framför allt barn. Vi har våra sjukhusclowner som åker runt och sprider ljus hos allvarligt sjuka barn. Allt för att barnen ska få en stund med att tänka på annat och slippa vara sjuka. All den glädje som en clown symboliserat, blir nu  istället förknippat med rädsla och ilska. Så onödigt och tråkigt. 

Jag hoppas verkligen att dessa clown-attacker upphör. Det är bara en tidsfråga innan något riktigt allvarligt händer.//Filosoftanten 

Idag fick jag en utmaning från Agnes. Och jag vet att den kommer bli otroligt svår att klara, fast jag är målmedveten och ganska bestämd. Men när det gäller godis, framförallt choklad, är jag inte så motståndskraftig, inte alls faktiskt.

Jag äter godis i princip 7 dagar i veckan. Ja, jag vet att det är helt fel och att det definitivt inte är nyttig. Egentligen är det ett under att jag inte ha hål i tänderna och mer fett på kroppen. Rätt konstigt när jag tänker efter.  En rulle Center på väg hem från jobbet är inte ovanligt. Och det värsta är att den är slut innan jag ens hunnit fram till milstoplen. Men nu har jag antagit Agnes utmaning att bara äta godis två dagar i veckan. Fredagar och lördagar. Det är inte så att jag hoppar högt av förtjusning just nu, men innerst inne vet jag att det är jätte bra. Allt det onödiga sockret som jag stoppar i mig klarar sig kroppen utan.

Jag kommer garanterat att få abstinens. Jag har haft godisuppehåll förut och de första dagarna eller till och med veckorna är skitjobbiga. Det är inte bara sockret som gör det svårt utan också vanan. Jag kan bli riktigt grinig innan de värsta ha lagt sig. Agnes, du kanske ska vara tacksam att du är i Cannes och inte här.//Filosoftanten