Menar då så klart inte ett hundår i negativt ordalag utan bara positivt.
För ganska så exakt ett år sedan bestämde familjen att vi skulle hjälpa till som tillfälliga fodervärdar för blivande ledarhundar och hundar i träning som behöver lite ledigt. Med hjälp av goda vänner fick vi kontakt med en instruktör och har nu haft förtroendet att ha några hundar inneboende.
Precis som människor är hundar väldigt olika. Det den ena gillar, gillar inte den andra. En sak har dock varit gemensamt för alla, vår stora saccosäck. Den som vi köpte ganska dyrt för några år sedan, har förvandlats till en perfekt hundsäng. I början var jag nog lite orolig att den skulle bitas sönder. Den prasslar och det kan vara nog så spännande för en hund. För tänk scenariot att hela huset är fullt med små frigolitkulor och en hund som måste magpumpas. Men det har gått bra och den är verkligen väl använd.
Under året har jag försökt att fånga de olika hundarna på bild. Det är minsann inte så lätt att få den där perfekta bilden, men roligt är det. Vid en tillbakablick är det faktiskt inte helt enkelt att säga vilken av de tre svarta labradorerna som är vem. Vi har hjälpt vännerna med Alex som knappt var sju månader när vi träffade honom första gången. Laban och Plura är bröder och båda har varit inneboende hos oss. Balder som är vit skiljer sig från de andra. Han är den hunden vi hade först och som varit hos oss två gånger. Och visst är känslorna lite speciella för just honom.
Just nu är vi hundlösa. Det är tomt men vi njuter faktiskt av att kunna sova lite längre på morgonen och barnen slipper skynda hem från skolan.
Vi hoppas så klart att nya hunduppdrag kommer. Det ger så mycket och vi vet att vi på detta sätt hjälper till så att synskadade ska kunna få ta del av en fantastisk vän och hjälpreda.
Vi vet garanterat att Balder kommer på semester till oss runt midsommar. Det känns skönt. //Filosoftanten
