Italien blev i år en liten annorlunda semester och det är inte enbart beroende på vädret. Att första gången åka iväg på semester och lämna ett av barnen hemma har känts lite vemodigt. Men det är så det blir med äldre barn. I år fick vi äran att ta med oss min brorsdotter istället. Det hade nog inte varit så kul för dottern att tillbringa 10 dagar med ”bara” mamma och pappa och det hade inte varit lätt för oss att hålla henne aktiverad och nöjd. Nu blev det perfekt från alla synvinklar.

Det är speciellt att köra bil. Man känner sig självständig och fleixibel och allt behöver inte planeras in i minsta detalj. Vi valde att övernatta på två olika ställen i Italien för att få chansen att uppleva lite mer.

Vid Garda sjön var verkligen inte vädrets makter med oss. Det började med lite sol en blev det full storm och ösregn. Just då trodde jag att vädret inte kunde bli värre, men ack så fel jag hade.

Landskapet är dock helt fantastisk. Vinodlingar, oliv- och kiwiträd i långa rader med bergen i bakgrunden.

Mellan skurarna åkte vi till den söta lilla staden Verona. Tyvärr var jag väldigt dåligt påläst om stadens historia vilket innebar att vi förmodligen missade en del spännande platser.

Arena di Verona är en stor amfiteater som byggdes under det första århundradet efter Kristus. Faktiskt en av de största i Europa. Olyckligtvis drabbades arenan av ett jordskalv i maj 1117. Endast fyra valvbågar klarade sig och dessa finns fortfarande kvar på arenans nordvästra sida. Arenan används idag för opera- och balettstycken. Upp till 20 000 åskådare får plats inuti. Rätt coolt.

Precis som amfiteatern förstördes Duomo di Verona i jordskalvet men har sedan renoverats i omgångar.

Gränden där Romeo och Julia möttes under balkongen var vi ju tvungna att titta in i. För mig fanns det tyvärr inget magiskt eller förtrollande över platsen. Möjligtvis kunde man känt historiens vingslag om vi varit de enda människorna i gränden, men nu var allt bara kommersiellt och trångt. Lite synd för det är ju en väldigt vacker plats och en fin kärlekshistoria.

Med förhoppningen att vi skulle få något bättre väder söderut lämnade vi Castelnuovo Del Garda och begav oss söderut mot Bertinoro, en liten by i Emilia-Romagna. Det blev inte riktigt så fint som vi hoppats. Sol och regn i en salig blandning. Boendet var dock helt underbart. På en liten kulle med utsikt över kullarna tillbringade vi fem nätter. Poolen hade vi helt för oss själva. I alla fall till vi fick besök av våra goda vänner hemifrån. Tystnaden och lugnet gör att kroppen ställer in sig på slowmotion. Så välbehövligt. Hade vi valt att stanna med solen i Sverige hade jag inte kommit in i samma semestermod och inte fått tillbringa kvällarna under balkongen med vinodlingarna runtomkring och bästa sällskapet och gott vin. Bättre kan det knappast bli.//Filosoftanten