Smått och gott

Det händer mycket just nu. Sommaren har tagit fart ordentligt. Det är nästan så jag knappt tror det är sant. Känner en viss oro för att det ska ta slut innan jag ens har hunnit njuta ordentligt.

Helgen som precis passerat har på dagtid tillbringats i solstolen med en bok och på kvällstid tillsammans med härliga vänner. Precis så som man borde tillbringa livet fler dagar om året. Underbart slappt och härligt. Börjar se fram emot semestern. Den är efterlängtad och välbehövlig. Och jag kommer att vara värd den.

Även om jag längtar till ledighet och lata dagar så vill jag inte att tiden ska gå så fort. När semestern är över är det dags för äldsta dottern att åka till Paris och studera. Stort, häftigt, spännande och utmanande. Jag är jätte stolt att hon vågar och framför allt är jag full med tillförlit för jag vet hon kommer att klara det alldeles utmärkt. Här hemma kommer det vara tomt och kännas otroligt konstigt. Saknaden kommer så klart att vara jätte stor. Min orolighet för att något ska hända måste jag jobba med. Det går ju faktiskt inte att låsa in sina barn, även om man skulle önska det ibland. Tur kanske att det finns lite annat som jag måste fokusera på.

Jag har under våren krigat inombords med mig själv. Att bli erbjuden ett nytt jobb har krävt noggrant övervägande. För många låter det kanske konstigt men för mig är det ett otroligt stort steg att byta jobb, speciellt när jag säger upp mig själv. All tid och energi som jag lagt i mitt jobb, i de beslut och icke beslut som fattats, i problemlösningar, i formuleringar, i granskningar och framför allt i relationen till kollegorna, har hjärtat varit med. Kanske inte så konstigt att det känns som att tappa en liten bit av sig själv nu när jag ska sluta. Men jag vet ändå att det är rätt att gå vidare. Det är dags att testa sina vingar. Jag är nyfiken på vad som kommer och hur jag kan fortsätta utvecklas, både personligt och yrkesmässigt. Kanske blir det inte som jag tänkt men då har jag i alla fall vågat att försöka.