Kvällen började med en fantastiskt god middag hos vänner ute på Högstorp.

Nästa anhalt blev Lagerlunden eftersom det var +45 där just den här kvällen. Ett specialarrangemang som de tydligen bara ordnar några gånger om året.

När vi kommer in i foajén så tillhör vi definitivt inte de äldsta som är där. Tack och lov.

Jag fick en tydlig flashback och många minnen från mina utekvällar hemma i Växjö för 25 år sen dök upp. Lite svårt att greppa att det gått så lång tid och det har hänt så mycket på resan hit. Det är en helt annan människa som står i foajén idag. I alla fall på vissa sätt.

Musiken som möter oss är bra. Riktig dansvänlig gammal klassisk disco.
Ute på dansgolvet börjar jag omedvetet att leta efter kända ansikten. Någon av alla de jag umgicks med när jag bodde hemma, måste ju vara här. Men jag ser inte ett enda välbekant ansikte. Alla ser ”gamla” ut och jag inser att oavsett om det var någon som jag känt så skulle jag förmodligen inte känna igen personen i fråga. Och det är garanterat omvänt.

När jag skulle beställa vatten i baren pekar bartendern på ett långbord vid ena änden av rummet. Det kostar inget och man får dricka så mycket man vill. Om det är att äldre har lättare för värmeslag eller om det helt enkelt bara är bra service kan jag inte uttala mig om.
Ordningsvakterna i hörnen verkar ha en lugn kväll och jag kan inte låta bli att tänka att de kanske borde ersatt väktarna med sjukvårdspersonal och hjärtstartare istället.

Vårt sällskap hade jätte trevligt och jag är tacksam att arrangemanget var
slut klockan 01. Det finns ju faktiskt en morgondag också. Något har man ju lärt sig under de senaste 25 åren.//Filosoftanten