Ännu en gång sitter jag och lyssnar på nyheten om attentat i Frankrike och blir så arg, chockad och ledsen. Hur kan en människa bli så grym och kallblodig? Hyra en lastbil och i full fart köra på oskyldiga människor. Se och känna hur de slungas mot lastbilen och ändå fortsätta helt målmedvetet utan någon som helst tvekan. Vad var det för illusioner som drev honom? En fråga som jag faktiskt inte vill veta svaret på, eller snarare så vågar jag inte.

Det finns många platser i världen där det sker attentat dagligen och många oskyldiga människor dör eller skadas allvarligt på grund av dem. När detta sker långtifrån min lilla bubbla blir det lättare att avskärma sig. När liknande attentat sker i min närhet, i höstas i Paris och nu i Nice, känns det riktigt obehagligt. Det är inte många veckor sedan vi var i Nice och promenerade längs strandpromenaden. När det visar sig att attentatsmannen är pappa till 3 barn inser jag att min lilla bubbla har gått rejält sönder. En helt vanlig pappa som förmodligen jobbat hårt och som varje dag hämtat och lämnat sina älskade barn på dagis, blir på några veckor radikaliserad och kapabel att genomföra en sån fruktansvärd handling. Plötsligt blir det så glasklart att man inte kan sätta terrorister eller potentiella attentatsmän (kvinnor) i bestämda fack. De kan uppenbarligen vara precis vem som helst. En väldigt skrämmande tanke.

Flertalet konflikter och krig i världen är förknippat med religion. På grund av olika religiösa inriktningar och vilken Gud man tror på, dör många oskyldiga människor varje år. Jag kan inte låta bli att undrar om det verkligen är en sån här värld som Gud (oavsett vilken Gud man tror eller inte tror på) vill ha.

Jag vill inte vara rädd och misstänksam mot människor omkring mig. Men jag kommer att vara mycket mer uppmärksam när jag befinner mig i större folksamlingar. Konflikterna och attentaten som härjat utanför Europa har kommit närmre oss. Jag vill inte tänka på hur mycket närmre de kan komma.//Filosoftanten