Kategoriarkiv: Allmänt

Äppel och apelsiner


Jag måste bara få lägga mig i snacket kring Jerringpriset som delades ut igår. Vilka diskussioner det varit runt om i media och på sociala nätverk idag. Och det är minsann inte bara positiva sådana. 

Jag hejade verkligen på Stenson eftersom jag känner till det han gjort under 2016. Jag känner till det för att jag är intresserad. Hans silver i OS och vinst i British Open är fantastiska och han skulle definitivt varit en värdig vinnare av Jerringpriset. Men även om jag hejade på Henrik skulle jag aldrig ens tänka tanken att Peder inte var värd att vinna. Aldrig.

Jag ska ärligt erkänna att jag i princip inte hade någon aning om vem Peder Fredricsson är. Och jag skäms inte för det. Har aldrig haft intresse av hästar och kommer förmodligen aldrig få det heller. Men bara för att jag är ointresserad av ridsport ger det mig inte rätt att missunna och kritisera honom för sitt pris. Det är minsann inte det minsta sportsligt att högt och ljudligt ifrågasätta vinsten och tycka att han prestation inte är tillräcklig. Fy skäms. 

Det blir ofta ett visst antiklimax under stora evenemang som Idrottsgalan. Fantastiska idrottare som ställs mot varandra och vars prestationer som gjorts under året ska jämföras för att se vad som tingar högst vinst. För mig blir det som att jämföra äppel och apelsiner. Om vi tar exemplet Stenson och Fredricsson. Det finns inga som helst likheter i sporterna överhuvdtaget (möjligtvis gräset som äts och gräset som spelas på). Redskapen, hur sporten ska utövas, kraven, konkurrensen, uppoffringarna och ekonomi är olika. Hur ska man då egentligen kunna säga att den ena prestationen är bättre och mer värd än den andra? En Major är kanske inte större än ett OS-silver? På vilka grunder vilar egentligen bedömningen? Är det hur populär man är som styr? Det skulle vara väldigt intressant att veta. 

Att skala och äta en apelsin kan vara kladdigt, krångligt och tidskrävande. Men Äpplet ska bara sköljas och ätas. Det gör äpplet till en betydligt enklare och mindre tidskrävande prestation, såvida inte den som ska äta äpplet saknar fyra framtänder… Kanske inte så bra metafor. Men ibland tror jag trots allt att det är bättre att jämföra apelsiner med apelsiner och äppel med äppel.

Det finns alltid två sidor vid ett målsnöre. Ibland kan man tycka att målgången borde sett annorlunda ut och att det är orättvist. Sport är sport. Det kommer alltid finns otroligt duktiga idrottsmän och idrottskvinnor som gjort enorma prestationer men som ändå hamnar på fel sida av målsnöret och som aldrig uppmärksammas. //Filosoftanten

Isigt värre

1

2

Oj vilket vinterväder det blev, i alla fall i Skånska mått mätt. Vi har varit hos familjen Hallberg i helgen på spontanbesök. De bor helt fantastiskt fint precis vad havet. Igår var vi ute på långpromenad och det var verkligen isande kallt om kinderna.  Jag ska ärligt säga att vinter definitivt inte är min favorittid på året. Det är helt enkelt för kallt. Men även om jag föredra is i drinken måste jag säga att ett isigt vinterlandskap kan vara otroligt vackert.

blekinge-1

blekinge-2

blekinge-3

blekinge-7

blekinge-8

blekinge-9

blekinge-10

blekinge-11

Efter promenaden var det väldigt skönt att krypa in under filten och vila en stund medans min kusin och hennes man fixade maten. Snacka om vardagssyx de lux. Tack för att ni pysslade om oss <3. //Filosoftanten

 

Slut på julen

Känns alltid lite märkligt när julhelgen är över. Lite tomt. Vi har haft det väldigt lyxigt och har inte behövt stressa med matlagning, städning och annat. Vi har tillbringat julafton med familjen. Tack alla (ni vet vilka ni är) för en härlig dag och kväll!

Helgen i övrigt, som jag tycker varit alldeles för kort, har gått i extremt skönt tempo. Soffläge,  uppfriskande promenad vid stranden, mat och lite mellandagsrea. 


Nästa är nyår. Vilket jag verkligen ser fram emot. Däremot ser jag inte fram emot januari, februari och mars. De är för mig årets drygaste månader. 

För att göra transportsträckan till våren lite roligare har jag bestämt att kvartal 1 2017 ska innehålla massor med vardagslyx. Det behöver inte vara dyrt eller krångligt. Det ska bara vara mer av det där lilla extra som förhöjer vardagen och ger den lite mer flärd. Det är mitt löfte till mig själv.//Filosoftanten 

”Start the day with a smile and end it with a Prosecco”

Att fånga en katt

Nu är det 10 dagar sedan jag låg på operationsbordet. Oron över eventuella komplikationer är borta och kroppen börjar hitta tillbaka. Det känns så skönt. Visst har jag fortfarande ont, både på insidan och utsidan av halsen, men det är ok.

nora-5

nora-2

Att tillåta mig själv att faktiskt vara sjukskriven utan alltför mycket dåligt samvete, har varit svårt. Men jag har lyckats. Jag har tvingat mig själv att släppa taget om jobbprojekt och andra måsten och bara slappna av och göra sånt som jag nästan aldrig gör, måla (”konstnärligt”) och kolla på film. Jag har också gjort ett försökt att fånga Nora (katten) på bild, vilket inte var helt enkelt när man är orörlig och väldigt långsam.

nora-4

nora-3

nora-1

När jag fotografera Hedda går det ju säga till att hon ska sitta, och då gör hon det. Med en katt funkar inte likadant, inte alls. De går helt och hållet sin egen väg och gör det som behagar för stunden. Jag önskar faktiskt att jag själv hade lite mer såna egenskaper. Det kanske är dags att bli lite mer kattlik.//Filosoftanten

Lärdomar

Att få ett annat perspektiv på livet än det man är van vid är väldigt nyttigt, och lärorikt. Man inser plötsligt hur bra man verkligen har det. 

Igår blev operationen av. Kallelsen kom som sagt med väldigt kort varsel. Kanske bra men ställer till det lite i planeringen. Fast så är livet. Jag måste lära mig att jag inte kan planera allt i detalj. Dessutom kan det som redan är planerat genomföras ändå. Det gäller bara att vara flexibel och inte ställa så höga krav på sig själv. Lärdom 1.

Att bli opererad är verkligen att lämna ut sig själv och släppa kontrollen. Vilket jag har svårt för. Eftersom jag vill veta så mycket som möjligt var jag så klart tvungen att fråga kirurgen hur många operationer han gör varje år…ja, jag vet att det är lite pinsamt. 120 lät helt ok. Han förklarade hur det skulle gå till och sa att hela sköldkörteln inte skulle tas bort. Skönt. Precis vad jag ville höra. Och så blev det. Jag har således oroat mig i onödan. Lärdom 2.

När jag nu spenderat 24 timmar på sjukhus har jag träffat andra medpatienter med sina egna livshistorier. Människor där sjukdomar vänt upp och ner på hela deras liv. Där utgången av operationen inte är helt självklar. Där de inte vet om de få komma hem idag, imorgon eller om en vecka. Livet är skört och det gäller att ta vara på det och inte ta något för givet. Lärdom 3.

Min sjukhusvistelse varade i exakt 24 timmar. Varken mer eller mindre. Vården är verkligen effektiv när den kan vara det. Och kanske speciellt när saker är ganska okomplicerade. Även om jag anser att det jag precis gått igenom är stort för mig, är det ingenting i det stora hela. Lärdom 4.

Är verkligen fascinerad över hur läkare, sjuksköterskor och undersköterskor kämpar på i denna vårdkarusell. De får saker att fungera och är dessutom så trevliga, hjälpsamma och snälla. Jag läser och hör om den bristande svenska sjukvården, vilket förmodligen stämmer. Men sjukvårdspersonalen, de flesta i alla fall, gör allt för sitt jobb och ger av sig själva till oss patienter. Deras förutsättningar är med största sannolikhet  inte alltid de bästa, men de kämpar på så gott de kan. Och de gör det för allas vår skull. Det är så lätt att fokusera på de gånger när sjukvården brister. Men vi får aldrig förringa personalens insats och glömma bort alla de gånger när sjukvårdsaparaten verkligen fungerar. Som det faktiskt gjorde för mig denna gång. Lärdom 5. //Filosoftanten

Beslut

 

Ibland är det minsann inte så lätt att veta vad som blir det rätta beslutet när man har två olika att välja på. Båda alternativen kan visa sig vara helt rätt eller också helt fel. 

Jag brukar försöka tänka rationellt och lyssna på magkänslan, men ibland är det inte tillräckligt. Att väga för och nackdelar mot varandra kan också behövas. Problemet är att om vågskålen väger jämt, vilket alternativ blir då det mest rätta?

Jag får helt enkelt tänka att de beslut som fattas bygger på de förutsättningar och den information som finns just här och nu. Något annat vet jag ju inte. Således är det korkat att tänka på vad som kan bli eller inte kan bli, oavsett vilket beslut som tas. Att gå runt och oroa sig för sånt som jag tror ska hända är bara slöseri med tid. 

Jag har funderat länge på om operation är rätt eller inte. Men nu är det bestämt att knutan på halsen ska bort. Kallelsen kom för två veckor sedan. Det ska bli skönt att slippa det obehagliga trycket som knutan orsakar. Dessutom har jag stört mig rent utseendemässigt. 

Ser fram emot när det är klart. Jag har insett att oavsett om jag opereras eller inte så kommer både för- och nackdelar med det. Det gäller bara att ta hand om dem. //Filosoftanten 

Yngsjö

ysjo-10

Jag tror de flesta av oss någon gång har känt den där krypande känslan av lätt ångest som dyker upp som ett brev på posten när man har alldeles mycket att göra. När stressen över allt som ska hinnas med blir så stor att hjärnan nästan går i stand by. Det känns som jag själv är i brytpunkten där den positiva stressens effekter slår över och blir negativa istället. När det händer gäller det att vara väldigt försiktig så det inte går för långt.

ysjo-4

ysjo-3

ysjo-2

ysjo-1

Oftast är det jätte svårt att sätta ner foten och säga nej. Jag har just nu för många stora jobbprojekt och det är helt enkelt svårt att prioritera bort eller delegera. Dessutom är mamma ett växande orosmoment som är extremt svårt att hantera. Men det finns annat som hjälper mig att ladda och sluta tänka för ett litet tag.

ysjo-8

ysjo-11

ysjo-13

ysjo-12

ysjo-17

ysjo-22

För mig kom en helg i Yngsjö med perfekt tajming. Natur, frisk luft, inga måsten, god mat, trevligt sällskap och massor med tid för fotografering. Bättre kunde det knappast bli. Tack för att vi fick följa  med!

ysjo-21

ysjo-23

Nu ska jag ta mig an kommande vecka. En sak i taget, fokusera  och inte stressa. Det hjälper ändå inte. Jag ska också återvända till platsen vid havet och lyssna på vågskvalpet, förnimma solens varma strålar, knarrandet under fötterna och känslan av  rofylldhet. Jag ska också ha i tanken att om jag bara göra mitt allra allra bästa och försöker, så är det alldeles tillräckligt. //Filosoftanten

ysjo-15

ysjo-6