En sekund är allt som behövs för att hela ens tillvaro ska vändas upp och ner. En ynka liten sekund. Och ett telefonsamtal. 

När samtalet från mammas vårdboende kom, insåg jag på en sekund att något hänt. Jag hörde på tjejens röst i andra änden att det var allvarligt. Riktigt allvarligt. Mamma hade trillat och slagit i huvudet och var på väg till Malmö i ambulans. Det var ingen rolig syn som mötte oss när vi slöt upp på akuten. Lilla mamma hade fått en stor subduralblödning (blödning mellan skallbenet och hjärnan). Läget var mycket kritiskt eftersom förskjutning av hjärnan redan börjat ske. I det läget hade jag hunnit tänka många gånger på vad som egentligen skulle vara bäst för mamma. Jag är otroligt tacksam att vi anhöriga aldrig behövde ta ställning. Beslutet att operera togs av neurokirurgen och allt gick så jäkla snabbt. Plötsligt låg hon på operationsbordet i Lund. För oss började en lång väntan. Väntan på att operationen skulle bli klar och framför allt väntan på svar. Vilken framtid väntade för mamma och för oss?

Allt detta hände för tre dagar sedan, men det känns som en hel evighet. Tre dagar som varit fyllda med oro, sorg och ovetande. Jag har nog befunnit mig i någon slags chocktillstånd. Har helt enkelt inte kunnat ta in allt. Eller snarare inte velat ta in det som hänt. Under loppet av några timmar var vi på väg att förlora vår mamma, svärmor, farmor och mormor helt. Kanske inte så konstigt att ens kropp stänger av. 

Tack och lov går det åt rätt håll. Från att mamma ha varit i princip okontaktbar kunde hon idag på eftermiddagen sitta upp och dricka sitt kaffe själv. Det känns overkligt och något jag knappt vågat hoppas på, speciellt med tanke på hennes grundsjukdom. Men ett under har uppenbarligen skett. Idag tre dagar senare kan vi faktiskt andas ut. Hon börjar komma tillbaka. Sakta men säkert. Jag vet därför att hon redan vill ha koll på sin väska och mobiltelefon. Samt att hon gärna äter kexchoklad. Nu hoppas vi att det fortsätter så här, och att hon får igång sin rörlighet i vänster arm och ben ordentligt. Det kan nog bli en bra jul trots allt. //Filosoftanten