Jag har funderat mycket på vad som hände i Helsingborg igår. Det är helt otroligt att något så här tragiskt kan hända en alldeles vanlig solig söndageftermiddag. Nu plötsligt är ingenting som vanligt längre.
Oavsett vilken nivå fotboll spelas på innebär det för mig spänning, engagemang, glädje och gemenskap. Sport är och ska vara fostrande och roligt. Att tidigt lära sig ta hänsyn och att alla har en plats i laget ska vara självklart. Barnen måste förstå att vara bäst inte innebär att man har rätt att trycka ner sina lagkamrater som kanske inte hunnit lika långt i sin utveckling. De tränare som har hand om våra barn och ungdomar måste förmedla detta på ett klart och tydligt sätt. Det är otroligt viktigt att barnen lär sig nolltolerans och vad det betyder. Det svåra är att våra barn lär av oss vuxna. Nolltolerans utanför planen måste således vara lika viktigt och angeläget för att skapa en bra och trygg atmosfär för alla, oavsett vilket lag man spelar i eller hejar på.
Det som hände i Helsingborg igår gör mig rädd. Att använda fotbollen som en ursäkt till bråk är skrämmande. De människor som gör så har tappat hela konceptet. Var är nolltoleransen utanför planen?
En alldeles vanlig pappa som älskade fotboll drabbades av ett våld som är absolut oacceptabelt. Glädjen att gå på fotboll är alldeles bortblåst och kvar finns bara en rädsla för vad som ska komma härnäst. Ska jag inte kunna släppa iväg min man och mina 2 tjejer för att få uppleva en spännande och rolig fotbollsmatch utan att jag måste sitta hemma och känna oro? Oro för vad som kan hända för att någon annan människa inte lärt sig vad nolltolerans är och hur viktigt det är att ta hänsyn till varandras olikheter.
Mitt i tragedin hoppas jag att det kan uppstå en ny gemenskap mellan klubbarna, lagen och publiken. Något som förenar. Något som kan vara en bra förebild av hur man ska vara mot varandra. Något som skapar trygghet för alla fotbollsälskare. Något som stänger ute det som inte är ok. Något som gör det bättre. Något som kan återskapa kärlek till fotbollen.
Något som den nya gemenskapen dock aldrig kan göra är att ge barnen sin pappa tillbaka och mamman sin man. För mig kommer en vanlig allsvensk fotbollsmatch förmodligen aldrig bli detsamma igen.//Filosoftanten