Fick ett samtal från lilla dottern på eftermiddagen idag. Hörde direkt att hon var lite stressad. Tog några sekunder innan det gick upp för mig vad hon egentligen sagt. Hon hade precis kommit hem från skolan och var på väg ut med Hedda, när hon hittade sönderbiten plast och metall på golvet. Och en stor pöl av kräk. Och det skulle visa sig att det inte var den sista. 

Eftersom vi håller på att renovera toaletten där nere har jag lagt diverse saker i lådor på ovanvåningen, bland annat tvålbars och medicinburkar. Under dagen har Hedda lyckats äta upp en tvål och en hel burk med Prednisolon. Därav den stora pölen. Jag blev jätte rädd, och arg. Rädd för hon skulle dö och arg för att hon varit så obota dum. Men också arg på mig själv för att jag inte tänkte på vår ätglada hund. Men hur skulle jag ens kunna gissa mig till detta. Det är ju inte några godsaker precis. 

Efter samtal med veterinär och Google blev jag lite lugnare. Trots att Hedda fått i sig minst 400 mg kortison skulle det inte vara någon fara. Det enda var att hon kunde bli dålig i magen. Jo tack. Detsamma gäller tvålen. Jackpot alltså. 

När Hedda var liten tuggade hon sönder en del grejer. Agnes bettskena (dyr historia), tidningar, vedträn och skor (men bara Inas). Att lära av sina misstag och förstå konsekvenserna av sina handlingar ligger inte hundars natur. Inte i Heddas i alla fall. Och när jag tänker efter gäller det för vissa människor också. 

Det kommer bli en låång natt. Men det är ok, bara Hedda mår bättre imorgon. //Filosoftanten